X:et förklarar sig icke delaktig till en enda konflikt

X:et blir bara värre -hur det nu är möjligt efter alla dessa år!

I veckan hade x.et och min man ett sk. "samtal" som mynnade ut i ännu mer ilska hos X:et.

X:et påstår att JAG har INGEN BETYDELSE för besbarnen - det är BARA HON och min man som är föräldrar och det är BARA dom två som ska ha med barnen att göra! När min man frågade varför hon inte kunde uppskatta MIN hjälp och engagemang för barnen när dom själva tycker så mycket om mig så upprepar hon bara återigen att det har BARA två föräldrar som räknas! Hon vägrade att svara på varför hon inte kunde uppskatta MIN hjälp -för den betyder INGENTING!

Jag har ALDRIG sagt eller krävt en föräldrarroll -det jag gör är att visa kärlek, omtanke och engagemang för min FAMILJ! Men enligt X:et så ÄR vi ingen familj -utan BARNEN har två olika familjer som betsår av 1: HENNE SJÄLV OCH 2: BARNEN OCH MIN MAN = JAG har INGENTING med barnen att göra eller är en familj med dom!!! Det har hon sagt KLART och TYDLIGT.

X:et påstod även att VI ska lägga av med att vara elaka mot HENNE och att VI STRAFFAR BARNEN OCH HENNE!!! Det finns inga gränser på X:ets saknad av verklighetsuppfattning... Hon påstår också att HON är absolut INTE DELAKTIG till NÅGON konflikt mellan oss vuxna, utan det är VI som orsakar ALLT!!! Flera gånger sa hon att HON gör ALLT för att få lugn och ro och det är VÅRT eget fel att det blir bråk!!! HON gör INGET fel och är STORSINT mot OSS! Jag tappade hakan när min man berättade dessa helt banala sakerna som X:et hade suttit och sagt och kände mycket starkt vilken ILSKA som bubblade inom HENNE. VI blir inte arga på X:et -vi blir bara FÖRFÄRADE för BARNENS skull över X:ets BRIST på SJÄLVINSIKT OCH VERKLIGHETESUPPFATTNING!

Hon slängde på luren i örat två gånger när min man ifrågasatte hennes sabotage som hon fortsatte att FÖRNEKA. Helt plötsligt så var hon OSKYLDIG till att ha förstört dagar för oss eller att hon skulle ha vägrat barnen att få göra vissa aktiviteter med oss! Vi bara undrar, hur kan man som människa FÖRNEKA händelser som har skett och finns på mailkonversation och säga att man är OSKYLDIG?! Det finns ju NERSKRIVET för guds skull om hur denna människan har saboterat för oss medvetet!!!

VI har ALDRIG nekat barnen att få göra något tillsammans med x:et även om det har inkräktat på VÅR tid med barnen, vi har sett det som att det är BARNENS grejer som räknas OAVSETT med VEM dom gör det! Medan X:et RÄKNAR dagar som VI ska bli SKYLDIGA HENNE om vi får göra något med barnen som påverkar HENNES tid. Vi har många gånger sagt att vi räknar inte dagar -vi ser till BARNENS BEHOV OCH BÄSTA! Därför KRÄVER vi inte saker tillbaka!

Vid ett tillfälle sa X.et till min man: Vi är likadana du och jag -vi är båda starka individer som vill kräva våra rättigheter!!! ööööhhh- "starka individer som kräver våra rättigheter"???!!! Nej, min man ser till BARNENS RÄTTIGHETER och INTE sitt EGET behov av att få RÄTT!! Viss skillnad håller ni nog med om!!! Skrattretande...

Det blir bara tydligare och tydligare för varje ÅR som går hur X:et känner sig HOTAD i sin mammaroll och det blir viktigare och viktigare för HENNE att få MIG ur vägen och MINIMERA min BETYDELSE för BARNEN! Hon går över lik för att SJÄLV få känna sig Nr1 -men VEM tävlar hon emot????

När min man frågade henne: Har du inte reflekterat någon gång över att barnen mår DÅLIGT av alla dessa bråken och konflikterna som DU skapar??? Då svarar hon förvånat: Va??? Vad menar du???? Så NEJ, tanken HAR aldrig slagit henne hur BARNEN MÅR -för HON gör ju inget FEL, isf så är det VÅRT fel att barnen mår dåligt!

PAS, Aspergers, Narcissismen blir mycket tydlig i denna människan. Hon sa tydligt att "Jag är en BRA mamma", visst det har vi hört MÅNGA gånger -men HUR kan man som "mamma" verkligen TRO att man är "BRA" när man håller på såhär??? Jo -psykiskt störd är förklaringen. Precis ALLT som HON själv gör projicerar hon över till OSS! FÖRNEKELSEN är större än någonsin jag har upplevt hos en människa.

Det minsta besbarnet hade sagt till sin fröken (denna veckan) att hon tycker att det är jobbigt med alla bråk. Hon hade förklarat att "mamma säger dumma saker om pappa och min bonusmamma och då blir dom ledsna och vill pratat med mamma och då blir hon arg" Mållös är ordet.

Det minsta besbarnet ringde MIG i veckan för att hon var hemma och var sjuk. X:et var inte där då så besbarnet ville "passa på" att ringa MIG för att HON saknade MIG... Besbarnet sa ÅTERIGEN att X:et påstod att hon inte hade mitt nummer (detta gick vi igenom för ett par månader sen samma sak) och att det var tur att besbarnet själv kunde vårt hemnummer!

När detta hände för ett par månader sen så hade besbarnet bett om att få ringa till mig men X:et hade sagt att hon inte hade mitt nummer! Jag sms:ade X:et och frågade varför hon hade raderat det? X:et svarade "ingen har raderat något nummer?" Ah vi får så sjuka och konstiga svar från denna männsikan så man blir mörkrädd mitt på ljusa dagen!

Det som är bra efter att få höra X.et ÅTERIGEN upprepa allt detta denna veckan är VI får BEKRÄFTAT på hur SJUK den här människan ÄR och kan försöka att LÄRA oss något utav det för undvika onödigt lidande för BARNEN. Det blir också ÅTERIGEN BEKRÄFTAT hur mycket JAG BETYDER för BARNEN och DET kan inte denna sjuka människan NÅGONSIN ACCEPTERA.

Vi kan aldrig få denna sjuka människan att bli diagnoserad, tom X:ets egen mamma har velat få henne att söka hjälp och har förklarat henne för "psykisk sjuk" -sin egen dotter! Trots att x:ets egen mamma är mycket labil själv -men det kan hon ERKÄNNA iaf.

Tycker synd om besbarnen samtidigt som X.et sjunker längre och längre ner på en skala som vi inte trodde fanns!!!

Ta dig samman människa och sök hjälp!

18 kommentarer:

  1. Men jösses känner jag när jag läser.
    Så mycket som är såååå likt vår egen situation, trodde inte det var möjligt. Är det samma x vi lever med? Eller finns det fler som beter sig så fruktansvärt illa.... :(
    /C

    SvaraRadera
  2. Hej C,
    VÄLKOMMEN HIT! Hoppas att du kan få lite ny input och bra feedback på detta lilla haket, som tyvärr finns av anledningen att det vimlar av så många "biomammor" där ute som tycker sig ÄGA alla rättigheter till sina barn...

    Det ÄR inte klokt och tyvärr så tvingas vi beskåda detta mitt i vårt eget liv!

    Du får gärna berätta om dig själv och dina erfarenheter, det kan hjälpa många att ge känslan av få känna igen sig när man hamnar i hopplösa situationer.

    Dessvärre som är det inte samma X vi lever med -utan det finns bara för MÅNGA av den sortens människor....

    SvaraRadera
  3. Hej C,

    det här är en blogg som är toppenbra, ämnet i sej är ju sorgligt men att hitta Besmamma har stärkt och stöttat mej i alla dumheter som pågår varje dag alla dagar under året.

    Många tror en dessutom inte nör man berättar vad som pågår, men i mej har du alltså hittat en till öven om jag inte kom på iden att skapa en blogg som stöttar

    SvaraRadera
  4. Hej!
    Vi vänder på det... det är jag som är mamman och bonusmamman förstör relationen mellan pappans och mitt samarbete. Hon anklagar mig för att vara psykiskt sjuk anmäler till soc och polis som ingenting gör eftersom det inte finns belägg för hennes påhopp. som tex när vi byter helger för att han har förhinder ringer hon soc och säger att jag vägrar pappan barnen... osv. Allt jag säger och gör vänds emot mig... det är som om det inte får vara bra att vi föräldrar samarbetar för barnens bästa. Hon lägger sig alltid i sådant som hon ska hålla sig neutral i.
    MVH Lena

    SvaraRadera
  5. Vilken soppa!!!

    Lena - Vad fruktansvärt tråkigt att ditt X:s sambo (?) försöker förstöra ert samarbete som har fungerat! Jag har under alla mina år ALLTID önskat mig att samarbetet ska FUNGERA smärtfritt och smidigt mellan hemmen. Vår utgångspunkt har ju dock varit att vårt X har VALT från dag 1 att "göra livet surt" för min man, som hon själv uttrycker sig. Att jag nu finns med i bilden har bara förvärrat saker.

    Jag har en nära vän som är ensamstående med två barn och hennes X och hans nya sambo struntar totalt i att samarbeta. Dom har precis börjat gå till FR och då sa min väninna att hon mer än GÄRNA välkomnade sitt X:s nya sambo dit också -för hon anser att hon har också med barnen att göra med tanke på att dom bor där halvtid. Gissa om FR blev förvånade över min väninnas öppenhet. Men allt hon vill är ju att skapa ett samarbete mellan hemmen!!!

    Min väninna har däremot efterfrågat STÖRRE engagemang och hjälp av sitt X:s sambo för hon hjälper inte till alls! Hon ger inte ens barnen frukost på helgerna om det är så att X:et jobbar eller om han inte kan komma hem till en aktivitet som barnen har så kan inte den nya sambon ens hjälpa barnen att gå på sina aktiviteter -då får dom hellre missa det!

    Jag förstår inte att människor -just det, människor som vi ALLA är, bio, bes -oavsett, kan köra över barn på detta viset! Vuxnas egna självkänslor, dåligt självförtroende och EGO sätts uppenbart i FÖRSTA hand när det gäller separationer.

    Ditt X:s nya sambo verkar mer svartsjuk eller?

    Jag och min väninna brukar skämta om "jag önskar att vårt X var som mer som min väninna och min väninna önskar att sitt X:s nya sambo var mer som mig!" IRONISKT eller hur?!

    Har du och ditt X fortfarande en bra dialog eller hur fungerar det nu? Jag antog att ditt X:s nya kvinna är hans sambo och också bor med era barn eller har jag fel? Har du själv träffat någon ny man?

    Helena -jag antar att din man fick åka hem utan sonen?? Att FR inte lägger sig i eller vill stå utanför vissa konflikter har dom visat många gånger. Det är frustrerande att inte kunna få hjälp och uppbackning när man vet att det inte är rätt det som sker och att det ger påtagliga konsekvenser för barnets relation till sin pappa och dig.

    Trist att dom på Familjeliv inte kan sätta sig in i hur en BES kan ha det. Jag skulle säga att det är just DET som vi måste kämpa för. Om man är snäll, generös och kan ge kärlek och engagemang till andras barn -varför ska man behöva stå ut med att straffas då???

    Barnen kommer ju också att växa upp till vuxna, egna individer är det OK att ge andra VUXNA allt det som man inte får ge till ett barn??? Ja, det är det ju -men varför är inte ett barn värt att få bekräftelse från fler vuxna, omtanke och trygghet från fler än av bara dom som har satt dom till världen och OM släkten är "godkänd" av sina föräldrar???

    När slutar då ett barn att vara barn och DÅ kan få bestämma SJÄLV VEM som ska "få" bli "godkänd" att engagera och hjälpa dom i livet UTAN att en biomamma/biopappa ska FÖRBJUDA detta?! Är det 12 år? 15 år? 18 år?
    Ni hör ju, ABSURT är vad det är att FÖRBJUDA sina egna barn att kunna få ta tillvara på andras vuxna kärlek och engagemang bara för att man är SVARTSJUK, EGO, SJÄLVCENTRISK, SJÄLVUPPTAGEN, AVUNDSJUK ELLER BARA PSYKISKT SJUK.....!

    SvaraRadera
  6. Jag har en ny man och har barnen på heltid och pappan träffar dom varannan helg. Hans sambo har sina barn varannan vecka. dialogen vi har är bara det absolut nödvändigaste som rör barnen för konflikten är inte löst men vi håller skenet uppe för barnens skull och pratar inte om det som varit utan ser framåt. Mitt X och hans sambo ville inte fortsätta med samtalsterapin vi gick på när det stod klart för honom att vi vuxna kring barnen skulle träffas. X:et och jag hade gått några veckor och allt var bra, vi kunde prata med varandra, men så backar han ur och vi var tillbaka på ruta ett.
    Många turer till soc har det varit med där jag skall försvara lögnerna hon sprider om mig där hon ljuger om allt och lite till.
    Men nu är allt lungt och fint och hon håller sig i bakgrunden och det är bra så länge det håller.
    Jag skulle vilja att hon tog sitt förnuft till fånga och såg till barnens bästa, både hennes och mina för ingen mår bra av att grytan av ilska ständigt puttrar./ Lena

    SvaraRadera
  7. Glömde en sak.
    Att barn som lever med två familjer berikas ju med dubbelt av allt. två familjer av kärlek och extra farmor och mormor...osv. varför kan då inte de människor som älskar barnen högst och som barnen dyrkar inte vara sams.?? En gåta...
    / Lena

    SvaraRadera
  8. Hej igen,

    jadå, visst var det så att besbarnet inte följde med!! Hans mamma var ju hemma och då kommer det ju inte på frågan att han ska vara med oss......suck! Att exet då har mage att ringa och skälla på oss för att hon inte har någon egen vuxentid utan barn är ju rätt absurt och helknäppt när DET är hon som inte vill släppa ifrån sej pojken.

    Vi har allså inte haft besbarnet sedan den 4 November och såg honom som hastigast när vi blev beordrade att hämta pojken när hans mamma påstod sej vara dödsjuk i hjärtfel. Men då hade vi honom i en timme då vi satt i bilköer på vög till sjukhuset eftersom hon KRÄVDE att besbarnet skulle vara hos henne och sitta bredvid henne när hon låg på en brits i korridoren på akutmottagningen. Hon var ju såååå sjuk att hon ggick och jobbade dagen därpå. Men det är ju en strategi från hennes sida att skrämma slag på barnet med sina påstådda sjukdomar. Hon påstår ju sej vara sjuk i cancer efter en liiiiten cysta. Men hon går ej på behandling eller uppföljning så den var ju av godartad karaktär. Men ändå så drar hon snyftrhistorien om att hon är sjuk. Det enda ställe hon är riktigt sjuk på är ju i huvudet.

    Så jag räknar inte den 21 november med 1 timmes i bilen som umgänge med besbarnet. Efter det har han inte varit hos oss alls.

    Man blir frustrerad och känner sej maktlös när tom FR väljer att inte ta beslut i en sån situation att mamman så aktivt saboterar umgänget och dessutom tänker tippa av barnet på en granne i flera dagar!!!!

    Jag har kompletterat min dokumentation över alla dumheter och den ska som sagt var med till FR på måndag.

    Tänk att biomammor får bete sej hur som helst utan reaktion från myndighet eller skola men om en biopappa gör så skulle han mista vårdnaden och hamna i finkan.

    SvaraRadera
  9. Ville bara säga hur otroligt skönt det är att läsa om någon som är såhär öppen om hur det faktiskt kan vara att vara bonusmamma. Jag känner igen mycket av det du skriver från min egen situation och det hjälper alltid lite grann att veta att man inte är ensam. Tack för det!

    SvaraRadera
  10. Sådärja, då har vi varit på FR, det var jag osch sambon plus 2 damer från FR varav den ena var med på förra mötet mellan sambon och hans Ex.

    Bonusbarnet har varit där och pratat och som vi trodde mår han dåligt med bistånd av sin kära mamma som fortfarande svartmålar sambon.

    Nu krävdes mer egentid igen. HUR fanken ska vi kunna åstadkomma det när pojken får egentid både när sambon är där vissa kvällar när Exet är ute och flyger samt de YTTERST få dagar vi har pojken?? Han tror inte att vi bryr oss eller vill ha hónom där. Helst ska jag inte vara hemma för då har han inte egntid!! HALLÅ?? ska jag inte ens får vara i mitt eget hem för att pojken kräver egentid jämt?? De får ju nästan all tid tillsammans som pojken inte känner mej. Men tydligen är det fel at tjag är med och tittar på tv eller äter middag tillsammans. Sambon sa ifrån och tyckte att hur ska XXXX lära känna min sambo om det ska vara egentid dygnet runt???

    Jag har informerat personalen på FR hur det verklgien ligger till och vad vi får utstå för absurda krav, alla sabotage mot umgänge och andra påhitt.

    Jag fortsatte med att hur ska vi kunna planer Exets jävla schema styr hela vår tillvaro och att hon inte håller de ÖK som bioföräldrarna gör?? Att få höra anklagelser om att vi inte ger julklappar/födelsedagspresenter att vi är egon som inte tar med barnet på semesterresa etc, får mej att totalruttna. Om barnet är på kollo i 10 dagar under tiden vi är på semester 8 dagar, vad är problemet? Jo men då hämnas Exet och vägrar lämna över barnet till oss under den vecka som vi skulle ha honom. Då var resa och hotell bokat för oss 3 till Göteborg. Då tyckte Exet att vi skulle åka själva. Det finns inte en människa som efter allt strul bokar en resa igen när vi ändå inte vet om pojken får vara med oss eller inte.

    Dessutom har Exet matat bonusbarnet med dumheter i stil med att vi är så hemska som inte vill ha henne hemma hos oss. Ordalydelsen var att barnet var så ledsen för at thans mamma inte fick vara hemma hos pappa!!! När vi blir terroriserade alla tider på dygnet från Exet, skas vi då måsta ha henne i vårt hem????? ALDRIG på tiden säger jag.

    Nu har FR tagit vår orosanmälan på allvar och tog emot dokumentet, först tänkte dom inte det med åd jag påpakade att detta har gått överstyr och att både jag och fadern står bakom den plus att dom SKALL diarieföra dokument som kommer skriftligen och via mail så gjrdes anmälan formellt. Innan vi gick så var samarbetssamtal mellan bioföräldrar bokade plus att nu ska det skrivas umgängesschema för de verkade förstå att det har totalhavererat. Vi påpekade att vi ALDRIG får träffa barnet på jul, semester eller annat. HUR ska vi då ge julklappar och presenter i tid?? I Exets ögon så är lösnignen att vi ska köra runt halva Sverige för att göra rätt.

    Vi påpekade även att Exet ringer och förhör barnet varje kväll vid de få tillfällen han äör hos oss och dessutom så brukar hon ta reda på vart vi är och sen komma dit och hämta pojken. När personalen på FR hörde detta så höll de på att trilla av stolarna!!! Dom höll med om att sabotage av umgänget och en del annat som inte är OK är pågående från Exets sida.

    Jag berättade om alla motsägelsefulla påhitt i stil med att jag skulle ta ledigt 3 veckor på sommaren och vara ensam med mitt bonusbarn. Motiverignen: Jag skulla avlasta mormor!!! Att kräva något sådant när man samtidigt kräver egentid för far och son plus påstår att barnet inte gillar mej. Hur tänker man då?? Jag har tidigare skrivit om detta men tar upp det igen då det finns nya läsare. Knorren på semesterkravet från Exet var ju att dessa 3 veckor INTE fick sammanfall med sambons. DÄR hade hon verkigen räknat ut det.

    SvaraRadera
  11. Men detta är inte klokt!!! Det är svårt att förstå hur en människa kan vara så enormt ego och ha total saknad av självinsikt över vad man håller på med!! Men VI VET exakt hur det är att ha med en sån katastrofal människa att göra... det är fruktansvärt att besbarnet verkar fara väldigt illa av alla dessa lögnerna och manipulationerna som hans mamma håller på med.

    Även om FR tillslut förstår vilken kaos i tillvaron som ert X skapar, så är fortf. frågan: Vad kan dom göra åt det? Det är sjukt att man inte kan få mer hjälp, för det räcker med att "mamman" sätter sig på tvären till allting och vägrar konfontera eller att jobba med sig själv -så ska allting bara få fortsätta!

    Vi tycker att det är väldigt fräckt av vårt X att inte betala in halva barnbidraget sen i somras -dvs ett halvår tillbaka! men ska glatt åka på semester över julen -i princip för den den delen av pengarna som min man skulle haft som sin del! Min man har påmint henne, men hon bara låtsas som det regnar eller har inte kommenterat det överhuvudtaget. Vi skulle aldrig kunna göra så, det är sniket och inte rätt när man har kommit överrens om att dela på barnbidragen -vilket är naturligt när man har delad vårdnad. Istället tycker nog HON att VI är snikna som vill ha VÅR del!!! Snedvridna människa! Dessutom så har min man betalat alla barnens aktiviteter så totalt blir det nästan 9000:- som X:et är SKYLDIG! Så det passar väl bra med en resa till jul för henne och besbarnen istället för att betala min man??? Nej, dte är lågt....

    För vilka pengar ska ert X åka iväg för över julen med tanke på hennes gnäll om att aldrig ha råd med någonting?! Visst är det märkligt beteende!!!?

    Har inte skolan reagerat på besbarnet eller noterat något märkligt i hans beteende? Eller har du fortfarande inte fått tag på hans lärare?

    Trist att julen som ska vara fin och familjär blir så sabbad av ett gammalt elakt X som är bitter och sjuk... vi kommer som sagt inte att ha barnen förrän juldagen och det blir den dagen som räknas för oss, fram tills dess ska dom då vara på solsemester. Det är ett enkelt sätt att slippa "vara familj" hos X.et med tanke på att hon inte har någon släkt som hon bryr sig om eller någon annan hon man i sitt liv. Har hon nu dessutom fått resan betald genom min mans del av barnbidragen så blir det ju ännu enklare!

    Och det du skriver om sommarsemester....ert X kan inte få bestämma hur ni ska planera eller lägga upp era liv! Ni måste se till att få ha pojken på halvtid oavsett vad den sjuka människan gör eller säger (både till er och till honom) annars kommer detta bara att fortsätta!

    Suck... blir det fler träffar i FR med X.et?

    SvaraRadera
  12. Hej,
    i tisdags den 13 dec, skulle det ha varit ett samarbetssamtal där även ett umgängesavtal skulle fixas, men då slog vinterkräksjukan till och både jag och sambon har legat hemma med div otrevligheter som hör till. Då sambon blev tvugnen att ställa in så trodde Exet att hon skulle slippa....MEN det had ei te FR tänkt sej så de ringde upp Exet och undrade vart hon var så hon åkte dit. Då fick hon en kopia av det dokument som vi lämnat in med vår orosamälan, FR påstår att handlingen är officiell iom anmälan. Gissa om hon började ringa och yla om vart annat under tidne hon läste i dokumentet?!?!?!?! Helvetsporten har öppnats.
    Dessutom så förnekar hon att hon har någon skuld. Hon skrek om att hon inte hade varit borta olovligt med pojken då läraren kontakte oss i somras och frågade var XXXX var eftersom han inte var i skolan....Hon förnekar att hon säger att hon är sjuk i än det ena och det andra.Och ändå så så skrämmer hon slag på barnet eftersom hon skriker att hon är sjuk!!!
    Hon tyckte dessutom att beteendet mot min sambo då de två bodde ihop var helt ok. Då fick sambon inte ha sina kläder i garderoben utan ha allt i väskor på golvet. Henes motkommentar kring detta var att när han flyttade hem till sin mamma vid separation och väntan på egen bostad, så tyckte Exert att han hade väl inget garderobs utrymmet där??? Hur stort han bodde då VET hon inte men tar till detta för att flytta uppmärksamheten från sina dumheter och försöka överföra detta till någon annan!
    Men delen i dokumentet om hennes psyksiska och verbala misshandel av barnet DET berörde hon inte!!! Rätt talande för denna hemska människa!
    Skolan har reagerat och fritids vet att det är problem både genom att vi har ringt och att pojkens farmor har påtalat detta till dem MEN inte har skolan lagt en anmälan....och då vet dom ju hur biommamman är. Det fick de ju en strålande uppvisning i under elevvårdskonferensen förra året. Man fattar inte att dom struntar i det när det är uppenbart att nåt är ruskigt fel.
    Vi fick höra att besbarnet är ledset för att han inte fått julklappar förra året, vilket inte stämmer. Han fick pengar av mej plus en film, han fick saker till sitt Nintendo Wii, en tintinsamling, godis, sällskapsspel etc. Frågan är om pojken har glömt för att han inte fick det på julafton eller om Exet skriker för att hon inte har sett alla paket. Besbarnet fick sina julklappar typ 2 veckor efter jul och då hade vi honom bara ett par timmar!

    SvaraRadera
  13. Här kommer fortsättnignen eftersom det är en maxgräns på antal tecken.

    Besbarnet har även krav på mer egentid med sin pappa. HUR i glödheta ska det gå till om vi har honom hos oss 3 dagar samt max 3 dagar som sambon tar hand om pojken i Exets hem?!?!?!?! Har far och son max 6 dagar per månad så fungerar inte kravet på vare sej umgänge eller mertid, Pojken tycker att jag är med jämt vilket inse stämmer. De får ju åka på egna aktiviteter varenda gång barnet är hos oss!!! Men tydligen ska jag inte ens få vara i mitt eget hem. Jag är tydligen i vägen när det tittas på tv och äts middag. Man känner sej inte välkommen i sitt eget hem längre när såna påståenden och krav kommer.

    Under de åren som vi varit tillsammans så har jag varit på äventyrs/upptäcks ställe en gång, bio 2 gånger, Nöjesfält 2 gånger samt restaurang kanske 4 gånger. ÄR DET ATT VARA MED JÄMT?

    Jag undrar om Biomamman har ställt en massa dumma frågor eller om det är så illa att pojken inte fattar att jag och sambon bor tillsammans??? Tror barnet att jag har en annan bostad någon annan stans???

    Sen klagar barnet på att jag inte gillar honom, inte pratar med honom när vi åker kommunalt etc. Men pojken svarar ju knappt på tilltal och sitter med sitt jävla bärbara spel.

    Jag ser tydliga liknelser med hans mammans beteende.

    Jadu, nu när vårt Ex inte har 3000 kr/mån i svart inkomst från den innebornde som flyttat så kan man ju undra vart pengarna kommer ifrån. Men hon skiter väl i att köpa kläder för barnbidraget och åker på resa istället. Hon vet ju att vi måste köpa kläder och då försöker hon lägga beslag på dem också.

    FR sa även att det var klagomål på rummet som barnet har hos oss men de valde att tro på oss när vi berättade hur det ser ut. De verkade bli förskräckta när vi la fram hur umgänget går till och hur obefintligt det är. Men XXXX säger ju att hon ska försöka få bättre tider. Då sa jag : Vad hjälper det oss när hon inte släpper iväg pojken de dagar hon jobbar 8-17 eller 10-16. Hon vill ju inte att umgänge ska förekomma annat än när hon känner för det.

    Så FR vill försöka fixa detta asap men hur det ska gå med en sån icke samarbetsvillig person som vrt Ex är, det är ju en fråga. Nu börjar polletten att trilla ner att det INTE är vi som trassalr utan att det är HON.

    SvaraRadera
  14. Mera:
    Häromdagen så ringde Exet igen och sa att hemma hos mej spelar inte pojken.

    Motivering: Hon har ju kört upp alla spel etc till sina föräldrar inför flytten som inte blev av för 100ade gången pga hennes husmani.

    Nähä men det är bara en månad sedan hon körde upp det. Räknas inte tiden innan dess. Tala om att ha skygglappar för sitt eget ansvar och agerande......

    Jag krääks på denna kvinna.

    Just ja pojekn var sååååå ledsen över att vi inte tycker om hans mamma (VI SÄGER ALDRIG något om henne när pojken är hos oss!!!)

    Sen var han ännu mer ledsen över att hans mamma inte fick vara hemma hos pappa...hmmm återigen, tror pojken att jag bara hälsar på?? Är det hans mamma som planterat tankarna??

    Jag sa ifrån till FR att vi nämner inte henne alls när pojken är hos oss. OCH varför ska Exet vara i vårt hem när hon inte gör annat än prata skit om mej, sambon, hon ringer dygnet runt och dessutom vill sabotera både vuxenrelation och umgänge? Någon frizon måste även vi vuxna få ha. Jävla människa säger jag bara.

    Ber om ursäkt för mitt språk MEN JAG är SÅ arg.

    SvaraRadera
  15. Och nu brinner det i min hjärna och under fötterna på Exet.....

    Efter vår orosanmälan och Exets samtal hos FR i Tisdags så dök hon upp hemma hos oss med bil och med pojken och krävde att sambon skulle ge sitt medgivande till flytt från vår stad till Exets föräldrsrs stad. Smart drag att ha med sej barnet för att undvika bråk och diskussion. DEt hade hon räknat ut.

    Nu ska hon vid 48 års ålder bo hemma hos sina föräldrar i deras hus och bli urmakare....hmm. starta i eget i en bransch som man inte kan, på liten ort och i den här konjukturen? Övertänkt??? NEJ!

    Men jag tror hon har ringt i panik till sina föräldrar efter måndagens och tisdagens händelser och försöker undkomma ett umgängesavtal och samarbetsavtal så nu gör hon vad som helst. Tänker hon på pojken, näää skulle inte tro det eftersom hon ena veckan kräver mer egentid för son och far och i nästa kastar sig iväg hals över huvud.

    Jag är blixtarg och sambon rätt uppgiven och ledsen.

    SvaraRadera
  16. Oj oj oj vad jag tycker synd om er!!!
    Hur kan det komma sig att ert X bara lyckas ställa till det på detta viset?! Jag vet, dom lyckas men det är så sjukt och tragiskt att man inte vill tro att det ska kunna gå till på detta viset! Hur kan hon komma hem till er OCH med pojken med sig?! Ofattbart!

    Jag hoppas att din man kan göra allt för att motsätta sig att pojken flyttar med henne... måste hon inte få påskrivet att din man godkänner flytten? Hennes planer är helt upp-o-ner och hur kan hennes föräldrar tycka att det skulle vara en bra idé???

    Finns det ingen i X:ets närhet som kan sätta stop för alla hennes galenskaper? Kan FR ingripa eller socialen? Så här kan det inte få gå till bara för att hon är "mamma"!!!

    Att hon inte bryr sig ett dugg om pojken är glasklart. Vad tror hon att hon ska vinna på allt detta??? Kan hon inte träffa en ny man seriöst eller är hon som vårt X -att människor som kommer för nära upptäcker de otäcka psykopatiska sidorna och drar illa kvickt?!

    Jag hoppas att det inte finns en chans i hel... att din man ger sitt medgivande!

    Allt detta om deras egentid och att du inte känner dig välkommen -jag tror att det är jätteviktigt att ni pratar med pojken om detta. Att din man förklarar att du bor där lika mycket som han och att ni är tillsammans en familj där du räknas lika mycket. Att det är du och din man som är dom vuxna och bär ansvaret när pojken är hos er. X:et får inte förstöra eller fortsätta pränta in lögner, tvivel eller oro i pojken mer.

    Han måste få vara hos er mer för att ni ska kunna visa honom tillsammans att han ska få känna sig som hemma och att du inte bara är någon som "hälsar på" eller ska "försvinna" när det inte passar. Det är ditt hem också.

    Ofattbart hur hon bara kan bestämma vilka dagar ni ska få träffa pojken eller inte! Vad är det med samhället???

    Jag förstår att du känner dig ledsen, förtvivlad och även arg för allt som händer runtomkring er! Detta är en bitter människas verk som men som tar sig rättigheter bara för att hon är "mamma". Vissa borde inte få fortsätta att kallas sig för "mamma" när man beter sig så vidrigt mot sina barn som våra X gör!!!

    Hur kan X.et förklara i FR att hon tycker sig ha rätt att fira jul med er, komma hem till er etc?? För en sund människa inser ju vad som inte är rimligt eller vad som är alldeles för magstarkt! Det måste vara något allvarligt fel där uppe på riktigt...

    SvaraRadera
  17. Jag tror vi är rätt chanslösa. för pojken VILL bo med sin mamma! att han sedan inte vet vad en flytt dit innebär DET är en annan sak som kommer att smälla hårt om ett tag.

    Pojken tror på nåt märkligt vis att mammas lägenhet ska finnas kvar. Men hon har ju 2 miljoner i lån och kommer inte att ha någon jätteimkomst så hur skulle hon ha råd att ha den kvar??

    Ja vi blir absolut tvungna att prata med pojken om hur det fungerar. Jag bor här och VI är en familj. Sen kan jag ju tycka att om barnet var mer intresserat av egentid så kanske han borde vara glad över alla aktiviteter som hans faar har tänkt att göra men då blir pojken sur och grinig för han vill hellre att pappa ska spela tvspel med honom än att gå ut och göra nåt. Då har vi satt en maxgräns på 45 min per dag att spela.....

    Men ett barn som inte är van vid några gränser hemma och som får sitta hur mycket han vill och spela våldsspel, blir väl spelberoende och uppvisar samma irritation och abstinens som vid vilket annat missbruk som helst.

    Sambon har tidigare sagt om hon nu måste flytta så är förädrastaden max gräns, det tar någon timme med tåg. Men oavsett tidigare ok så ör detta inte ok när det ser ut så här och att dessutom köra med känslomässig utpressning som detta var, att dyka upp här och bara ett par dagar efter anmälan och ha pojken i släptåg. DET är fult och manipulativt.

    Fr ansåg att bonusbarnet behövde får vara mer med sin far och det har de nog sagt åt henne plus att vårt dokument inte såg så bra ut för hennes del, därav den PANIK som nu gör att hon ska flytta. För detta har hon inte sagt ett ljud om. Då kan man bara sluta sig till att det är panik panik och panik.

    Exet ser nog sin vinst i hämnden att: HAHA jag tar med vårt barn och du har inte en chans! Att det kommer att skada pojken DET skiter hon fullständigt i och vart denna vilsna skadade pojk kommer att hamna är en bra fråga. Det är nog bara en tidsfråga innan han börjar snatta och begå småbrott som blir värre och värre.

    denna människa är ju van att få som hon vill och äckligt bra på att manipulera folk och därför fattar hon inte att folk sätter gränser och kräver att få lugn och ro plus respekt.

    Jag tror inte att någon kan tänka sej att leva med henne. Dom ser nog fort hur ego hon är. Det draget kan ju inte ha minskat med åren. Hon har ju haft 48 år på sej att utveckla detta drag.

    Ja vad kan FR göra, de har nog börjat inse ett och annat. Men det blir nog vi som får stämma exet i tingsrätten. Jag tror dessvärre att hon får fortsätta att härja bara för att hon är mamma.

    SvaraRadera
  18. Läser och tänker att det är läskigt att såå många X verkar vara precis lika hämnd lystna och egenkära. När jag läser detta så är det en stor tröst att jag inte är ensam med min mardröm. Är det någon som har hittat den ultimata lösningen på X problemet? Jag är på gränsen att säga min sambos X vad barnen, han och jag verkligen tycker om henne. Men hon ska naturligtvis hanteras med silkesvantar, vilket jag inte vet om jag kan klara av. Läsa denna blogg och alla kommentart gör i a f det lättare att vara tyst. Det är en stor tröst att veta att man är långt ifrån ensam med problematiken.

    SvaraRadera

Dina erfarenheter, tankar och värderingar uppskattas högt -Du är inte ensam! /Kram BES-mamman